Trakten öster om Danderyds kyrka består av ett jordbrukslandskap som skötts av familjen Banér på Djursholms Slott i århundraden. Det innehåller boplatser och gravplatser från järnåldern, åkermark, skogspartier och två sjöar. I detta landskap placerades villastaden in utan större ingrepp i naturen.

​

Vid grundandet av Djursholms villastad var det bråttom. Samtidigt som Djursholms AB var under bildande producerade Henrik Palme det prospekt, daterat augusti 1889, som skulle locka tomtköpare. Palme berättar i Forntid och Framtids första skrift 1925 att han själv författade prospektet och att det fanns en stadsplan som var hos Konungen för fastställelse. Det måste ha funnits en karta, men den första karta som finns kvar är daterad 1890 och signerad av H.M Kruuse. Principerna är tydliga och Palme beskriver dem i prospektet: vägar skall dras i dalgångarna, den plana marken därutöver utgöra trädgårdar och husen placeras på de skogbevuxna höjderna. (H Palme, FoF 1925.)

”Om man bortser från ett fåtal arkitekter så har för de flesta villan i Djursholm varit enstaka uppdrag,….Stilhistoriskt sett utgör Djursholms villor en synnerligen heterogen samling byggnader i vilken det är svårt att finna den röda tråd som stilarternas växling bildar.” (Klas Fåhraeus, FoF 1989.)

De arkitekter vi presenterar härnedan är sådana som bodde i Djursholm, ritade villor i Djursholm och var aktiva inom samhället.